www.signalspaning.se

FRA åt polisen utreds

Regeringen väntas inom kort tillsätta en utredning kring ett nytt svenskt signalspaningsorgan som ska förse polisen med underrättelseinformation, erfar Ny Teknik.

Redan i mitten av december läckte en arbetspromemoria från justitiedepartementet ut på sajten Wikileaks, vars innehåll avslöjade att regeringen hade planer på att låta utreda ett eget signalspaningsorgan åt polisen.

Uppdraget beskrevs då som att utredaren skulle ta fram förslag kring två alternativ: det ena var ett fristående organ, en egen polisiär signalspaningsmyndighet, och det andra ett polisiärt organ som skulle ingå som en del inom signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt (FRA). Dessutom skulle kostnaderna utredas.

Enligt uppgift till Ny Teknik är en sådan utredning nu på väg att tillsättas efter en tids vakum i den politiska beredningen — men formellt har regeringen ännu inte tagit något sådant beslut.

—Det finns inget beslut om en sådan utredning, säger Karin Erlingsson, handläggare på justitiedepartementet.

—Jag kan ingenting säga innan det har tagits ett beslut, säger också Martin Valfridsson, pressekreterare hos justitieminister Beatrice Ask.

Sedan nya regler trädde i kraft den 1 december har polisen, och då främst säkerhetspolisen, inte kunnat beställa någon signalspaningsinformation från FRA.

—Vi har inte kunnat inrikta signalspaningen, vilket vi vill ha möjlighet att göra, säger Mattias Lindholm, pressekreterare på Säpo.

Hur detta har påverkat Säpos arbete inom områden som exempelvis kontraspionage och terrorismbekämpning vill han inte avslöja:

—Det är en svår fråga som hänger ihop med vår operativa verksamhet och som vi inte kan kommentera. Det jag kan säga är att det är viktigt för oss att kunna beställa signalspaning.

För Säkerhetspolisen ”spelar det ingen roll” om man får en egen polisiär signalspaningsmyndighet eller om det blir en organisation inom FRA, uppger Mattias Lindholm

Sedan den 1 december kan varken polisen, Tullen eller exempelvis Inspektionen för strategiska produkter själva ge FRA uppdrag att hämta hem underrättelseinformation.

Det hänger samman med att den föreslagna signalspaningslagen blev hårt kritiserad för att äventyra enskildas rätt till insynsskyddad kommunikation, som finns i Regeringsformen och Europakonventionen. De fyra Allianspartierna kom dock under hösten 2008 överens om femton ändringsförslag .

Ett av förslagen innebar att bara tre myndigheter: regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten, får befogenhet att ge signalspaningsuppdrag till FRA. Detta trädde i kraft den 1 december .

FRA fick samma datum lagliga muskler att avlyssna samtal och meddelanden inte bara i etern utan också via internet och i annan datatrafik.

Myndigheten har i dagsläget cirka 650 anställda och en budget som uppgår till nära 691 miljoner kronor för 2010 men den växer starkt. Fram till år 2012 väntas budgeten öka med ytterligare cirka 50miljoner och dessutom planeras helt nya byggnader ute på Lovön.

Det här den samlade kompetensen och den avancerade datorutrustning som krävs för signalspaningsverksamheten finns idag.

Det FRA gör är dels att bedriva teknisk signalspaning (spaning mot exempelvis radarsignaler) dels att bedriva ”kommunikationsspaning”, som innebär att man läser och lyssnar på innehållet i meddelanden som sänds via satellit och i kablar.

Förre Säpo-chefen Anders Eriksson, då ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, lämnade i somras en utredning om polisens lagstiftningsmässiga möjligheter att signalspana till justitieministern.

Han föreslog då att polisen skulle få egna befogenheter att signalspana, men att själva verksamheten i praktiken skulle utföras av FRA.

Utredningen ansågs dock ha brister och sedan en hearing bland berörda myndigheter under hösten verkar beredningen av ärendet nästan stått stilla fram till nu.

Källa:NyTeknik

Polisen kan återfå
rätt att signalspana

2010 03 03

Den nya FRA-lagen har funnits i tre månader men regeringen öppnar nu för ändringar. Polisen skulle kunna återfå rätten att beställa signalspaning, alltså att avlyssna data och teletrafik från utlandet. I dag tillsätts en utredning om det.

Justitieminister Beatrice Ask anser att det är en mycket viktig fråga för polisen.

– Säkerhetspolisen, till exempel, ska skydda oss mot terroristangrepp och annat. Det finns saker som händer utomlands där man behöver kunna fånga upp information men det är ingen jättelik verksamhet vi talar om, säger Beatrice Ask.

Sedan den första december förra året gäller den nya FRA-lagen som bara ger regeringen, regeringskansliet och försvaret möjlighet att beställa signalspaning.

Polisen saknar möjligheten och har framfört stark kritik mot förbudet.

Frågan utreddes i somras av före detta Säpochefen Anders Eriksson och utredningen har beretts på justitiedepartementet.

Beatrice Ask tycker inte den är tillräckligt grundlig när det gäller vilka alternativ som kan finnas för att polisen ska få signalspana.

Uppdraget till den nya utredningen är att undersöka om det kan det ske i en fristående organisation eller genom att en fristående del byggs upp inom FRA, Försvarets Radioanstalt.

Utredaren Runar Viksten (Chefsrådman och ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen) får uppdraget och det ska vara klart efter valet.

Beatrice Ask tror inte att det är någon risk för en ny diskussion om kränkningar av den personliga integriteten som det blev när FRA-lagen skulle antas i riksdagen.

– Nej, det tror jag inte. Om vi har tillräckligt bra underlag och gör en ordentlig bedömning så tror jag inte att vi ska behöva ha så svåra diskussioner. Man måste bestämma syftet och man måste ha väldigt starka garantier för rättssäkerheten i det man gör. Min ambition är att vi ska kunna leverera ett sådant förslag när vi har utredningsresultat och annat framme, säger Runar Viksten.

SR - Erik Ridderstplpe