Tillbaka till
www.signalspaning.se

 

Vad tycker partierna om signalspaning?

 

Moderaterna - "FRA-lagen nödvändig i kampen mot terrorn"

Förslaget om signalspaning har väckt mycket känslor. Flera debattörer försöker måla upp en bild av att det är steget in i övervakningssamhället – att myndigheterna kommer att sitta och läsa privatpersoners mail och att källskyddet kommer att vara överspelat. Belackarna kunde inte ha mer fel. Syftet med signalspaningen är istället att identifiera externa hot mot Sveriges säkerhet. Hotbilden mot Sverige är idag en helt annan än under det kalla krigets dagar och vi måste uppgradera våra möjligheter att möta dessa hot. Därför har regeringen lagt förslaget om signalspaningen.

Det främsta hotet vi står inför idag är inte en fullskalig militär invasion, utan dagens hotbild är mycket mer komplex. De faktorer som påverkar Sveriges säkerhet idag är sådana saker som IT-angrepp, grov organiserad brottslighet och internationell terrorism. För att kunna möta dessa hot i tid måste vi ha en effektiv signalspaning. Ett modernt samhälle som till en mycket stor del baseras på väl fungerande IT-system måste kunna ha möjligheten att på ett tidigt stadium kunna upptäcka och agera mot eventuella hot mot IT-infrastrukturen.

En annan viktig anledning till att regeringen vill kunna utöka Försvarets Radioanstalts (FRA) möjligheter att även kunna lyssna på trafik i kabel- och fibernät är att kunna skaffa så bra information som möjligt till de svenska soldater som är ute på internationella uppdrag. Dagens internationella insatser sker ofta snabbare och i farligare insatsområden än tidigare. Det ställer högre krav på vår förmåga att samla in information om den aktuella hotbilden för att säkra att riskerna för de medverkande soldaterna blir så små som möjligt.

Att bara lyssna i etern som FRA har gjort tidigare är inte längre ett relevant sätt att samla in information om faktorer som påverkar Sveriges säkerhet. Idag går över 95 % av all teletrafik via kabel, därför är det mycket viktigt att de berörda myndigheterna får en möjlighet att även kunna kontrollera denna trafik. På sikt kommer det att bli mycket svårt att överhuvudtaget bedriva någon signalspaning om inte FRA:s verksamhet kan anpassas till den tekniska utvecklingen.

Skillnaden med det nya förslaget är att signalspaningen nu kommer att regleras i lag. Det kommer att finnas dels en tillståndsgivande instans som kommer att granska de ansökningar som kommer in om att få bedriva signalspaning mot en viss företeelse. Men, det kommer även att inrättas en kontrollinstans som ska följa upp den spaning som bedrivits och beivra eventuella misstag. Alla uppgifter som framkommer vid signalspaningen som inte har att göra med det relevanta uppdraget kommer att förstöras.

Dessutom ligger det i FRA:s intresse att bara kunna sortera ut den informationen som är av faktiskt intresse för Sveriges säkerhet. Myndigheten har begränsade resurser och dessa måste användas för att undersöka den information som är relevant. Man kan likna FRA:s uppgift med en trafikpolis. En trafikpolis stoppar inte alla bilar, utan bara dem där det finns en uppenbar misstanke om att allt inte står rätt till. Den överväldigande majoriteten är överhuvudtaget inte intressant för övervakningen.

Vidare får signalspaningen endast riktas mot utländska förhållanden som påverkar Sveriges säkerhet. Privat trafik mellan personer i Sverige kommer inte att påverkas av den nya lagen. Från medias håll har det uttrycks farhågor om att den nya lagen kommer att göra att källskyddet skulle vara hotat. Detta är inte fallet, då sådan information som skulle kunna uppsnappas av journalisters kommunikation omedelbart skall förstöras på grund av att det finns en speciell begränsning i lagen när det gäller redaktionell verksamhet.

Ett mycket intressant resultat som kommit ut av debatten kring FRA är det stora engagemang som har visats från många håll och kanter. Debatten har till stor del förts på nätet - i bloggar, på hemsidor och via mail. Vi har i flera år diskuterat hur den demokratiska debatten ska kunna vitaliseras och hur de nya medierna ska kunna användas för att kanalisera människors åsikter på ett bra sätt. FRA-frågan har visat att det går att bedriva en mycket effektiv opinionsbildning i de nya medierna och minska avståndet mellan väljare och politiker. Jag kanske inte i alla stycken håller med en del av dem som drivit debatten i sak, men det är glädjande att frågan har fått så stort genomslag och att även engagerade medborgares åsikter så tydligt har fått komma fram.

Flera händelser i vår omvärld de senaste åren har på ett plågsamt sätt tydliggjort hur sårbart vårt öppna och demokratiska samhälle är för attacker från individer och organisationer som vill skada det. Exempel på detta är terrorattentaten i New York, London och Madrid. Vi har även det IT-angrepp som lamslog Estland för ett drygt år sedan i samband med den så kallade statykrisen. Vi måste väga de fördelar som vi kan uppnå med den nya lagen om utökad signalspaning mot det eventuella intrång i den personliga integriteten som den skulle kunna innebära. Min åsikt är liksom lagrådets att det nya förslaget innehåller tillräckliga skyddsmekanismer som ska garantera den personliga integriteten.

Karin Enström (m)
Riksdagsledamot och ledamot av Försvarsutskottet

 

 

Folkpartiet - ”Regeringen måste nu backa om FRA-lagen”

(Publicerad i DN Debatt 14/7 2008)

Det grundläggande problemet med FRA-lagen är att även icke brottsmisstänkta enskilda individer kommer att få telefonsamtal, mejl och sms analyserade av en myndighet vars verksamhet inte går att granska. Därmed strider den mot grundläggande liberala värderingar.

Senvårens och sommarens intensiva debatt om FRA-lagen är unik i sitt slag. Många medborgare har blivit berörda, oroliga och engagerade. Det har på kort tid skapats en ny och bred rörelse för individens frihet. Denna omfattar människor i alla åldrar, och med olika social bakgrund och politisk tillhörighet. Vi vädjar till regeringen att ta ett steg tillbaka och öppna för en ny och förutsättningslös diskussion.

Självklart måste vi skydda oss mot terrorism och militära hot, men de integritetskränkningar som följer med lagens utformning hör inte hemma i en modern rättsstat. Via myndigheten FRA har svenska staten sedan länge bedrivit elektronisk övervakning genom att lyssna på radiokommunikation. Detta är allmänt accepterat.
Vad vi vänder oss emot är den lösning som är implicerad i FRA-lagen och som innebär att även andra än brottsmisstänkta ska kunna utsättas för integritetsinskränkningar. Detta följer av att FRA-lagen kommer att ge staten möjlighet att analysera all kabelburen kommunikation som passerar landets gränser

Det är ett allvarligt misstag att utpeka motståndet som uttryck för okunnighet och missuppfattningar. Tro inte heller att motståndet företräds av isolerade grupper. Den upprörda debatten handlar ytterst om relationen mellan staten och medborgarna, något som ansvarskännande politiker måste ta på största allvar.

Regeringsformen slår fast att varje svensk medborgare ska vara garanterad att få ha "brev eller annan förtrolig försändelse" samt "telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande" i fred från statens granskande öga. Ett ingrepp som innebär avsteg från denna grundprincip måste enligt grundlagen dels vara "godtagbart i ett demokratiskt samhälle", dels stå i rimlig proportion till vad som står att vinna, i detta fall ur säkerhetssynpunkt.

Mängder av människor och organisationer - nu även i våra grannländer - menar att den nya FRA-lagen inte är godtagbar i ett demokratiskt samhälle och att dess negativa konsekvenser väger tyngre än den möjliga nyttan. Tunga jurister menar därtill att denna form av massavlyssning strider mot Europarådets konvention om mänskliga rättigheter, en konvention som är överordnad svensk lag.

I debatten har företrädare för FRA sagt att det enda som har förändrats i sak är att en mer än 60-årig verksamhet nu blir "teknikneutral" och därtill bättre reglerad. Detta är en avdramatisering av en i praktiken mycket genomgripande förändring. FRA-lagen ger staten rätt till insyn i all kabelbunden kommunikation som passerar nationsgränsen, så länge de uppfyller vissa kriterier. Här bör noteras att meddelanden av tekniska skäl regelbundet passerar nationsgränser, även när såväl avsändare som mottagare befinner sig i Sverige.

De exakta kriterierna som avgör när ett meddelande ska granskas kommer att förbli hemliga och undandra sig offentlig prövning. Enligt FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson handlar det om ständigt föränderliga sökbegrepp som i dag består av en kvarts miljon parametrar. "Det är svårt att tvinga in det här i en tillståndsprövning", har han konstaterat.
Den statliga Integritetsskyddskommittén konstaterade i ett delbetänkande våren 2007 att FRA:s redan pågående användning av sökbegrepp var alltför oreglerad och "otillfredsställande från integritetssynpunkt". I en sammanfattande analys fastslog kommittén att rättighetsbegränsande lagstiftning ofta utarbetas utan att konsekvenserna för integritetsskyddet beaktats. Med FRA-lagen har läget förvärrats.

FRA menar att vi kan lita på att myndighetens tjänstemän aldrig kommer att gå bortom sina befogenheter. Men när det gäller frågor om rättsäkerhet och enskildas integritet räcker det inte med löften om att en myndighet inte kommer att göra fel.

Det är inte bara vad FRA och dess uppdragsgivare är intresserade av i dag som är problemet. Vad som kan uppfattas som ett "yttre hot" tenderar att se olika ut i olika tider och samhällsklimat. Och det verkligt allvarliga är att låta en hemlig underrättelseverksamhet, som inte låter sig regleras inom ramen för normal parlamentarisk kontroll, få tillträde till enskilda människors kommunikation.

När FRA-lagen fortfarande låg på försvarsdepartementets ritbord pekade olika remissinstanser på det problematiska i att reglera en verksamhet som i praktiken inte låter sig granskas. Tunga remissinstanser står fast vid sin kritik av lagen även efter de förändringar som nu har gjorts.

Vissa hävdar att hemlig spaning och avlyssning bara är besvärande för den som har något att dölja. Detta resonemang kan lika effektivt försvara en statlig instans som öppnar alla pappersbrev som passerar nationsgränsen.

En jämförelse med den så kallade buggningslagen är på sin plats. Den lagen, som gäller sedan årsskiftet, riktar sig mot misstänkta för grov brottslighet och får bara tillämpas efter beslut från åklagare. Denna lag föregicks av 25 års debatt. FRA-lagen, som möjliggör granskning utan misstanke, föreslogs av den så kallade 11 september-utredningen som presenterade sitt slutbetänkande år 2003.

De kallblodiga attentaten i USA år 2001 har bidragit till många berättigade säkerhetsåtgärder i världen. Men tyvärr har flera nationer, i skuggan av verkliga eller inbillade terrorhot, öppnat Pandoras ask när det gäller alltför långtgående motåtgärder. Den nya signalspaningslagen, som ger ett fåtal personer i kretsen i och kring FRA alltför lösa tyglar på bekostnad av enskildas integritet och rättssäkerhet, anser vi är ett sådant exempel.

Regeringen bör lyssna på svenska folkets kritik och välgrundade argument. Det är ingen svaghet att ta intryck av goda argument och engagerade människor - det är en styrka.

Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (fp)
Ola Ullsten, fd statsminister och partiledare (fp) 1978-1983
Bengt Westerberg, fd vice statsminister och partiledare (fp) 1983-1995
Maria Leissner, fd partiledare (fp) 1995-97
Camilla Lindberg, riksdagsledamot (fp)
Cecilia Wikström, riksdagsledamot (fp)
Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot (fp)

 

 

Centerpartiet - " Behövs tydliga regler som säkerställer att hänsyn tas till enskildas integrite"

Försvarsminister Mikael Odenberg har presenterat regeringens lagrådsremiss om signalspaning. Förslaget innebär att ett tydligt lagstöd för signalspaning skapas samt att signalspaning via kabel tillåts inom tydligt avgränsade ramar.

Förslaget, som redan fått stor uppmärksamhet, kommer nu att granskas av lagrådet. Efter lagrådets granskning kommer frågan tillbaka till regeringen, som då har att ta ställning till eventuella synpunkter från lagrådet för att sedan skriva en proposition.

 Centerpartiet har arbetat för att stärka skyddet för integriteten och har starkt arbetat för att i lagrådsremissen ska införa tydlig tillståndsprövning och efterhandskontroll. Ur båda dessa aspekter har förslaget stärkts på en rad punkter, vilket gör att Centerpartiet kunnat ställa sig bakom att lagrådsremissen nu läggs. När lagrådets svar kommer vill vi lägga särskilt vikt vid de eventuella synpunkter rådet kan ha vad gäller integritetsskyddet i förslaget.

Annie Johansson, som är ledamot av konstitutionsutskottet, svarar här på frågor gällande signalspaning.

Varför behövs en ny lag när det gäller signalspaning?

Av två skäl: Dels är lagen en förutsättning för att kunna anpassa signalspaningen till den tekniska utvecklingen som sker. Dels skapas lagen för att det behövs tydliga regler som säkerställer att hänsyn tas till enskildas integritet.

I promemorian föreslås att all trafik med telefon, mail, sms och liknande som passerar Sveriges gränser ska skickas till försvarets radioanstalt, FRA, hur är det förenligt med den personliga integriteten?

Det är alltid viktigt att värna den personliga integriteten. Signalspaning är ett känsligt område och där behövs noggranna politiska överväganden. I det förslag som nu ligger finns kontrollmekanismer och funktioner för att garantera enskilda individers integritet. Dessa innefattar prövning före spaningen inleds, insyn och kontroll ur ett integritetsperspektiv under pågående spaningsprocess och kontroll efteråt. Men det är viktigt att poängtera att det som är bra alltid kan göras bättre samt att signalspaningen endast gäller kommunikation som korsar landets gräns. En mycket stor del av kommunikationen kommer att sållas bort automatiskt, endast en väldigt liten del av kommer att läsas av en människa.
Varken krav på brottsmisstanke, tillstånd eller tidsbegränsning i informationsinhämtningen föreslås, finns det inte risk för missbruk då? Vad görs i så fall för att det ska kunna motverkas?
Det måste vara möjligt att garantera den enskilda människans frihet och rikets säkerhet. För att motverka att inte otillbörlig spaning bedrivs kontrolleras FRA av FUN, försvarets underrättelsenämnd. FUN kontrollerar att signalspaningen bedrivs inom det i lag bestämda ändamålet, dvs. att det rör utländska förhållanden och yttre hot. FRA har dessutom ett eget ansvar för att pröva att man inte verkställer en inriktning som strider mot lag. FUN ska dessutom ha befogenhet att omgående stoppa pågående signalspaning och förstöra material om det visar sig att spaningen bedrivs på ett sätt som inte följer regelverket.

Kan jag som individ bli föremål för signalspaning?

Signalspaningen är inte inriktad på privatpersoner utan på mellanstatliga förehavanden. Vi vill inte ha ett samhälle där storebror kan övervaka varje steg du tar.
Ökar inte förslaget statens insyn i den enskilda människans liv?

Centerpartiet värnar starkt öppenhet och att den personliga integriteten inte åsidosätts. Förslaget som presenterats är ett bra utgångsläge. Kontrollinstanser har införts till skydd för den personliga integriteten, det är också en förutsättning för att vi från Centerpartiet ska kunna acceptera förslaget. Vi har också sagt att vi vill invänta lagrådets kommentarer och att hänsyn tas till dem i förslaget. Att Sverige har en regering som värnar den enskilda människan i lagstiftningen ska det inte råda någon tvekan kring.

 

Kristdemokraterna - "Nödvändig information för landets säkerhet"

Signalspaning har bedrivits mycket länge och det som nu beslutats är en anpassning för att kunna säkra nödvändig information för landets säkerhet genom att också signalspaning i kabel blir tillåtet, det vill säga för digital trafik. Detta är en anpassning till dagens teknikutveckling då 95 procent av all kommunikation sker i kabel.
 
Signalspaning är viktig av flera anledningar. En effektiv signalspaning behövs för att snabbt kunna uppmärksamma om hotbilden mot Sverige skulle förändras. Det är även viktigt för de svenska soldater som deltar i riskfyllda internationella insatser att dessa har bästa tänkbara skydd. Signalspaning bidrar till förmågan att möta alla yttre hot mot landet så som militära angrepp, omfattande gränsöverskridande terrorism, IT-angrepp och spridning av massförstörelsevapen. Försvaret av Sverige och den frihet vi lever i här, är viktig för oss Kristdemokrater.
 
Kristdemokraterna har också drivit på för att signalspaningen skall bedrivas på ett sätt som skyddar den enskildes integritet, ett skydd som FÖRE den nya lagen kom till, inte fanns. Flera kontrollmekanismer och funktioner garanterar att signalspaning sköts på ett för medborgarna godtagbart sätt: att den inte avser endast en enskild fysisk person, att den är proportionerlig i förhållande till det angivna syftet, att informationen inte kan inhämtas på ett mindre integritetspåverkande sätt och att gränsen är tydlig gentemot exempelvis polisiär verksamhet.

Kristdemokraterna anser det vara viktigt att värna både Sveriges säkerhet och medborgarnas integritet. Således är vi nöjda med det förslag som Alliansen enades kring – ett förslag som vi anser garanterar både trygghet och integritet.

 

 

Socialdemokraterna - "Riv upp FRA-lagen"

Vi anser att den signalspaningslag som beslutades av den borgliga majoriteten i riksdagen den 18 juni 2008 är ett hot mot integriteten. Därför kommer vi att riva upp FRA-lagen om vi vinner valet 2010.

Vi vill ha en bred parlamentarisk utredning med uppgift att bedöma behovet av en ny lag utifrån hänsyn till integriteten, effektiviteten och proportionaliteten, med öppenhet, insyn och tid för debatt, då kan vi skapa en lag som skyddar och inte hotar.

 

 

Miljöpartiet - "FRA-lagen hänger löst"

 

 

Vänsterpartiet - "Riv upp, gör om, gör rätt"

Utifrån orden ”riv upp, gör om, gör rätt” kräver Vänsterpartiet i en motion att lagen om signalspaning i kabel, som antogs i juni, rivs upp. Detta trots att regeringen vid en presskonferens pressenterade 15 förändringar som i praktiken innebär att lagen byggs om.

- Regeringen måste inse att FRA-lagen inte går att rädda genom att enbart bygga på olika kontrollfunktioner. Det enda rätta är att riva upp lagen och börja om från början, säger Alice Åström. I Vänsterpartiet förslag ingår det också att en parlamentarisk utredning tillsätts för att se över behovet av en ny signalspaningslag. Motionen tar även upp behovet av en sanningskommission.

- Det råder en stor oklarhet kring FRA:s verksamhet inte minst när det gäller samarbetet med andra stater. Detta måste naturligtvis utredas. Förtroendet för FRA har skadats och det är mycket olyckligt eftersom en myndighet med stora övervakningsbefogenheter måste ha medborgarnas förtroende, menar Alice Åström.

 

Tillbaka till
www.signalspaning.se